Häromveckan sydde jag en klänning som jag först tänkte att Trollungen kunde ha på sin ettårsdag på söndag. Dels var den lite för stor och jag ids inte göra om den och dels kan jag inte bestämma mig för om den blev i gulligaste laget eller ej. Den får vila i garderoben ett tag i alla fall för nu har jag sytt en mjuk och skön omlottklänning som vårt troll kan trava runt i bland släktingar och vänner på tårtkalaset.
Mönstret är hämtat från Sy till barnen av Gynther. Jag sydde i storleken som skulle passa till ettåringar. När jag provade den på Trollungen var den i största laget men var ändå fin på och den kommer säkert att vara skön att ha i sommar så det gör inget att den blev stor.
Det mesta gick bra från början till slut. Kantbandet blev lite knöggligt men jag har inte strukit på det ännu så jag hoppas att det går att få det ännu jämnare. Först tänkte jag sätta muddväv i ärmsluten men efter lite funderande beslutade jag mig för att göra kanaler för smala resårband istället.
Tyget har jag köpt på en utförsäljning som MG-tyger hade i sin butik i Göteborg innan nyår. När tyget inhandlades var det grönt och vitt. Efter en tvätt blev tyget istället grönt och ljusturkost. Först blev jag besviken såklart men ganska snart insåg jag att tygets nya färgkombination utgjordes av två av mina favoritfärger. Muddväven kommer också från MG. Köpt grön och fortfarande grön.
I skrivandes stund fotograferar maken mitt sybord ur alla tänkbara vinklar. De bilderna får ni se en annan dag.
Ikväll blev en ettårsklänning till min Trollunge klar. Jag tycker att den ser lite stor ut men hoppas att den ska passa. Den borde passa någorlunda om man tänker på att jag sydde i storlek 74-80. Mönstret är från Baby Cool och heter förklädesklänning. Jag ville inte ett delat bakstycke så jag gjorde ett helt stycke istället. 
Det prickiga tyget kommer från en favoritblus från Indiska. Dessvärre blev det ett hål i den för över ett år sedan och eftersom tyget är ganska tunt var det svårt att laga. Nu blev det klänning istället. Det gröna och turkosa tyget har jag köpt på en tygmarknad i Pushkar, Indien. Jag köpte åtskilliga meter av de här tygerna och de flesta i bekantskapskretsen har sett dem på olika ställen. En del har blivit kläder, en del har använts som dukar på orientaliskinspirerat nyårsfirande, vi har en turkos kudde i soffan etc. Nu börjar tyget dock ta slut och jag hoppas på att det inte dröjer allt för länge innan jag kan åka till Indien igen för att köpa mer. 
Ikväll har jag inte sytt en millimeter utan suttit nedsjunken i en biofåtölj bredvid min bror S. Mycket angenämnt! Jag hittade dock bilder på ett badlakan med huva som jag sydde för ganska länge sedan som jag inte lagt ut här tidigare. Mönstret kommer ifrån boken Barnkläder som du lätt kan sy själv av Kerstin Lokranz. Jag sydde i ett frottétyg som jag köpt på loppis och kantade med snedslå. Applikationerna är också i loppisfrotté. Den var väldigt enkel att sy precis som Kerstin Lokranz lovat. Efter varje bad sveper vi in Trollungen i lakanet och det verkar så skönt för henne.
Igår var det vår i luften och jag satt invirad i en filt på en uteservering med världens finaste t och hans mamma. Jag har länge tänkt sy något till t och i förrgår blev det äntligen av. Lagom till de första grötportionerna fick han en haklapp. Modellen är min mammas och jag tycker att den är jättebra! "Vingarna" går ut lite över axlarna och fångar upp ganska mycket kladd som annars skulle hamnat på kläderna. Jag sydde den i vaxduk och kantade med snedslå i bomull. Hela projektet gick som smort. T tittade mest men hans mamma blev glad.
Häromdagen sydde jag min första body. Det tog sina timmar. Jag var jag lite sjuk men jag tror inte att jag kan skylla på det utan anledningen till att det tog tid var snarare mina bambisteg på bodysömnadsområdet. Egentligen var det ju inte så komplicerat. Jag använde mönstret i Ottobre Design nr 6/07 och sydde i storlek 80. Tyget är en härlig trikå som en god vän köpt på en marknad. För länge sedan, innan jag börjat sy till Essie men gärna ville komma igång, fick jag med mig flera olika trikåtyger från min vän för att ha något att börja med. Jag fick med mig många olika färger för att känna efter vad jag ville sy i. En sann inspiratör! Jag har egentligen inte använt tyget förrän nu men nu lever det farligt i garderoben och jag tror att jag måste kolla upp lite mer noga hur vår deal ser ut. Den gula muddväven kommer från MG-tyger.
Allt gick väl fram till kantbanden. Först sydde jag på kantbanden på ärmarna. De bara växte och bubblade sig. Jag drog mig till minnes att jag någonstans läst att någon haft liknande bekymmer. Efter en stunds letande hittade jag till rino som bett om hjälp och fått en del tips. Efter att ha läst tipsen lättade jag på pressarfotstrycket. Jag prövade mig också fram med längden på muddväven och insåg att det blev bäst om den var 30% kortare än det som skulle kantas. Jag hade tänkt kanta med tvillingsöm men mitt i krånglet gick min enda tvillingnål sönder. Det fick bli enkelsöm och jag tyckte att det blev snyggt det med. Resultatet blev bättre än jag vågade hoppas på när jag först stötte på problem. Jag är såklart avundsjuk på alla med CoverPro-maskiner och kantbandspressarfötter men jag tror att jag med lite träning kan få riktigt bra kantband på det här sättet också. Trots motgången var det ett roligt plagg att sy så jag tränar gärna!
En gång för länge sedan köpte min man ett jeanstyg som han ville att jag skulle sy ett par jeans till honom i. Det blev aldrig några jeans men häromdagen blev det en väska! 
Jag använde samma mönster som till skötväskan men den här gången gjorde jag i den storlek som beskrivs. Som foder använde jag en loppisgardin och för att få stadga använde jag samma plastiga tyg som jag använde till skötväskan. Allt såg så fint ut när jag klippt ut det och det låg i prydliga högar tillsammans med kantband, axelrem och spännen. När jag skulle börja sy ihop fick jag bekymmer. Först prövade jag att sy ihop de sex lagren på en gång. Det var jättesvårt med det glidiga plasttyget och alla delarna ville rymma åt var sitt håll. Det hade jag kunnat räkna ut från början men om det hade blivit bra hade jag sparat mycket arbete. Sedan testade jag att sy ihop tre tyglager för att sedan påbörja monteringen men det blev fortfarande inget samspel mellan delarna och det buktade ut och drog sig och såg riktigt fult ut. Här gav jag upp en stund och la undan väskan till nästa dag. Efter att ha sprättat och sytt ihop jeanstygets avigsida mot plasttygets plastsida och sedan sytt ihop alla sex delar blev det ett någorlunda resultat. Locket på väskan är fortfarande lite snett och det retar mig men jag har inget tålamod över för den här väskan för tillfället.
Maken var tacksam och menade att det snea inte syns så mycket när väskan är full med saker. Jag hoppas att han får användning av den. En dag kanske jag gör den mindre sne.
Igår när jag väntade på att min bror skulle komma och hänga framför Melodifestivalen med mig fick jag ett syryck. Jag hade sytt ganska mycket under dagen men stött på en del motgångar som jag ska berätta om här senare och egentligen bestämt mig för att inte röra symaskinen mer. Då låg det ett jeanstyg på hyllan och talade sitt tydliga språk -snart räcker inte det tyget till ett par byxor i rätt storlek till Trollungen för hon växer så att det knakar och tyget kommer fortfarande att vara lika litet. När jag väl började mäta insåg jag att det inte direkt var någon panik men då var jag redan igång och fort gick det. Jag använde samma mönster som här men gjorde frambyxan lite rakare och bredare för att inte få så mycket bakbyxa på frambenen om ni förstår hur jag menar.
Att klippa och sy ihop gick i ett huj och utan några som helst komplikationer. Brorsan ramlade in och fick hjälpa mig med val av färg på mudd och bekräfta att fickans utseende blev snyggt. Jag fortsatte att sy, *det var ju bara så lite kvar*, medan Melodifestivalen började och sprang en stund mellan tv och symaskin. Inte riktigt som jag tänkt mig kvällen från början men jag blev riktigt nöjd med resultatet och kunde inte låta bli att stolt snegla på de färdiga byxorna då och då.
Just nu är det väldigt tråkigt att jag måste vänta en vecka med att prova byxorna på E. De är i strl.80 och ser ganska stora ut men det är ju bara bra om det är åt det hållet.
Dörren har precis slagit igen och dotter och make har påbörjat en resa till fjällen. De ska vara borta i över en vecka och för mig känns det som att jag har oändligt med tid framför mig. Tid att sy, tid att träffa familj & vänner, tid för bio, tid för läsning, tid för att blogga, men inte minst tid för att längta efter att de ska komma hem och fylla lägenhetens tomrum igen.
För en vecka i fjällen behövs det en del packning. Maken har packat och Trollungen har packat upp. En ganska omständig procedur i längden. På bilden ser ni hur hon ger sig på innehållet i skötväskan. En väska som jag sydde för drygt ett år sen och som jag passar på att visa här nu. Jag hittade ett mönster på en budväska i boken Sy och sticka på egen hand av Eva Kruk som jag utgick från. Jag gjorde skötväskan rejält mycket större än mönstret angav men eftersom väskan är på väg till fjällen just nu kan jag inte återge måtten.
Väskan är sydd i vaxduk som jag inte minns var jag köpt, Hemtex kanske. Som foder hade jag svart lakansväv och för att få bättre stadga använde jag ett tyg som har plast på en sidan -jag vet inte vad det kallas eller var jag fått tag på det tyvärr. Jag minns att det var jobbigt att sy ihop väskans tre lager, särskilt som det plastiga tyget gled iväg hela tiden. Men efter en del kämpande och stönande gick det till sist bra. Inuti väskan gjorde jag fickor i grön lakansväv. En ficka på var kortsida, bra för blöjor, våtservetter & nappflaskor, och en ficka längs hela baksidan där vi förvarat ett litet liggunderlag och en handduk, redo för blöjbyte på exempelvis golv. Väskan stängs med två stora, svarta knappar. Den har fungerat perfekt i ett år och ser ut att hålla länge till.
Det har blivit en och annan mössa i vinter. Den här gjorde jag till min syster. Jag virkade mössan enligt samma mönster som jag tidigare nämnt och använde ett mohairgarn och ett tunt ullgarn. Till applikationen virkade jag runt runt runt och ökade lite här och lite där. I mitten fäste jag en liten pärla. Nästan som en daggkåpa. Voíla syster yster.
